Månsagårdens

Jag är sedan 1998 en "hundbiten" person.   Ja egentligen har jag väl nästan alltid varit det. Utom som liten då jag var riktigt hundrädd. Den som räddade mig var kusinernas härliga mellanpudel Jessica. Hon fick valpar och mina föräldrar förälskade sig i den minsta i kullen en liten tik som hette Jessamin. Hon var min försökskanin. Stackars liten vad hon fick utstå,    likaså mina pojkvänner i tonåren. En ettrig liten pudel kan försvara sin lillmatte ordentligt om hon vill... Att låta henne nypa dem i hälsenorna var något jag fnissade hysteriskt åt medan de plågade gossarna försökte hoppa undan... Nåja lite klokare har man väl blivit med åren.

Tyvär fick hon canser i livmodern och fick somna in sorgligt hastigt. Känslan finns fortfarande kvar efter alla år. Hennes tassande steg följde mig länge. Då var jag 17 år och fick vänta länge på nästa hund. Men det kom 4 underbara ungar istället. När minstingen var tillräckligt stor införskaffades min livs stora hundkärlek. En Flat coated retriever vid namn Moonstruck If You Say So "Tiffy". En underbart snäll hund som alltid visste mycket bättre än sin matte.  Men med mycket lock och pock och mycket aktivitet blev det en bra hund av henne med. Men tävlingskarriären fick vi lägga på hyllan.

Hund nr 2 var den raraste hund jag någonsin mött, också det en flat. Hon hette Flatterhaft Murder On The Link. Dessvärre hade hon ådragit sig axelledskada som inte upptäcktes förrän hon var fyra år gammal. Hon var en riktig enmanshund och låg vid ytterdörren tills jag kom hem. Vi tävlade i Rallylydnad med fina resultat de få gånger det begav sig. Tävlingslydnad samt Workingtest.  Älskade Tanja fick somna in vid åtta års ålder 20 dagar efter Tiffy som drabbats av en aggressiv livmoderinflammation.

Båda mina älskade hundar somnade ifrån mig april 2011.

Fyra månader tidigare hade ett nytt litet troll gjort entre hos oss, Flatterhaft Pippi Flyttar In, " Pippilotta"

Pippi har tagit över och vi har startat vår karriär inom tävlingsgebitet så smått, med varierande resultat.

Jaktträning är det som ligger mig varmast om hjärtat men en handslagning om att vi skall tävla i Lydnad senast nästa Flatshow västra anordnar har sparkat igång mig på den banan också igen.

I Februari 2013 gjorde lilla Gilliams Gold Victoria Falls entre i familjen. En lite ljuvlig varelse med framtiden framför sig. Henne skall maken ta sig an. Vad det blir för gren får hennes talanger utvisa....Men jag gissar på Jakt för bära kan hon....

 2018 03 22 föddes en liten tik i Alvesta som landade hos mig. Il Sano´s run for joy, "Leia" en härlig tik som vi tränar apportering med.